IQ-tester i arbetslivet

De allra flesta har genomfört ett IQ-test någon gång i livet. För majoriteten av dessa personer var dock testet sannolikt bara ett roligt sätt att fördriva tiden, eller för att försöka slå sina vänners resultat. Mycket få genomför ett IQ-test för att de faktiskt tror att de kan komma in i MENSA. Ett fåtal kan dock ha stött på IQ-tester även i arbetslivet, närmare bestämt när de ska söka jobb. I andra länder i Europa, särskilt Storbritannien, är det nämligen vanligt att IQ-tester används som en del i rekryteringsprocessen. De kallas dock oftast inte för IQ-tester, utan tester för logiskt tänkande, ”logical reasoning tests”.

Majoriteten av dessa tester är utformade enligt Ravens matriser, som också är vanligt förekommande i IQ-tester. De består av icke-verbala logiska problem, där testpersonen får se en serie av mönster i bildform. Genom att studera dessa ska testpersonen kunna sluta sig till vilken bild (av de alternativ som presenteras) som är fortsättningen på sekvensen. Det går att träna sig till ett bättre resultat på dessa tester, inom ett visst spektrum. Det betyder med andra ord att man genom att öva på liknande tester kan förbättra sitt testresultat något, men inte mer än ens grundförmåga tillåter.

Det kanske kan tyckas märkligt ur svensk synvinkel att använda sig av logiska tester för att rekrytera till ett jobb som inte har någon relation till liknande uppgifter. Faktum är dock att resultat på IQ-tester ger en god indikation på hur väl en person kommer att prestera både akademiskt och i arbetslivet. Dessa tester är därför ett relativt billigt sätt för rekryterare att luska fram de ansökande som (förmodligen) har god arbetsförmåga.

Ett IQ-test är dock långtifrån allt man måste ta hänsyn till när man ska rekrytera; personlighet är också en mycket viktig komponent, eftersom de ansökande ska kunna samarbeta med de andra medarbetarna på arbetsplatsen. Om man vill anlita ett bemanningsföretag i Stockholm som verkligen har förstått detta ska man kontakta Next u, som använder sig av video i sin rekrytering, så att både sökande och arbetsgivare kan få en bättre uppfattning om personerna bakom företagsbeskrivningar och CV:n.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *